Start

Rytmisk rörelseträning

Rytmisk rörelseträning bygger på de rytmiska rörelser som spädbarn spontant gör. Tack vare dessa lär sig barnet hitta i kroppen och koordinera sina rörelser. Rörelserna stimulerar också hjärnan så att nervförbindelserna utvecklas och hjärnan mognar. På så sätt läggs grunden för utvecklingen av så kallade exekutiva funktioner, till exempel uppmärksamhet och impulskontroll, för visuella färdigheter som samsyn och ackommodation samt för språkets utveckling.

Spädbarnets rytmiska rörelser integrerar också de primitiva reflexerna. Om spädbarnet hoppar över stadier i sin rörelseutveckling förblir dessa aktiva. Aktiva reflexer kan försvåra den motoriska utvecklingen så att barnet får problem med bland annat koordination, balans och stabilitet. I vuxenlivet kan aktiva reflexer ställa till många problem både fysiskt och psykiskt.

Rytmisk rörelseträning är en metod som arbetar med rörelseövningar motsvarande spädbarnets nivå. Metoden skiljer sig från sensomotorisk träning främst genom dess tonvikt vid de rytmiska inslagen i rörelserna. De rytmiska rörelseövningarna utvecklades ursprungligen av Kerstin Linde, som i många år arbetat som självlärd rörelsepedagog. Harald Blomberg följde hennes arbete under några år på 80-talet och använde sedan metoden i sitt arbete som psykiater. För ca 10 år sedan började han mer systematiskt undervisa i rytmisk rörelseträning, som han då kompletterade med speciella övningar för att integrera spädbarnsreflexer.

De rytmiska rörelseövningarna måste utföras liggande, sittande eller på alla fyra för att ha effekt. När dessa övningar görs dagligen påverkar de hjärnan på samma sätt som spädbarnets spontana rytmiska rörelser. Erfarenheten har visat att det tar tid att utveckla nya nervförbindelser i hjärnan och det brukar ta upp till ett år innan denna träning får optimal effekt. För att metoden ska vara verksam krävs att de görs dagligen samt uppföljning var sjätte till åttonde vecka då man får nya rörelseövningar.

Läs mer om rytmisk rörelseträning här >>>

Primitiva spädbarnsreflexer

Fostrets motorik är beroende av primitiva spädbarnsreflexer. Dessa är automatiska, stereotypa rörelser som styrs från hjärnstammen eller mitthjärnan. De utvecklas under olika stadier av graviditeten eller i nyföddhetsperioden och måste mogna innan de slutligen hämmas och integreras som en del av kroppens rörelsemönster. Genom de rytmiska spädbarnsrörelserna hämmas dessa reflexer i tur och ordning. Alla primitiva spädbarnsreflexer bör normalt vara integrerade före tre års ålder.

En av de primitiva spädbarnsreflexerna som utvecklas i livmodern är den asymmetriska toniska nackreflexen (ATNR). Den utlöses genom att fostret vrider huvudet från sida till sida, varvid fostret sträcker ut arm och ben på den sida mot vilken huvudet vänds. Detta brukar hända i graviditetens 20:e vecka och modern upplever det som att barnet börjar sparka.

Om spädbarnet inte lyckas hämma sina primitiva reflexer i tid kommer de att försena och försvåra den motoriska utvecklingen och därigenom hindra hjärnans mognad. Det medför att en del barn får problem med koncentration, uppmärksamhet, impulskontroll och inlärning. Som vuxen får man vanligen problem med muskler och leder.

Läs mer om reflexerna här >>>


Kemi
Kemi
Tungmetaller
Avgiftning
Länkar
Biokemi
Biokemi1
Kost
Recept
Tillskott
Länkar
Mikrobiologi
Mikrobiologi
Bakterier
Virus
Parasiter
Svamp
Mögel
Länkar
Elektrosmog
Elektrosmog1
Elektromagnetisk strålning