Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering, känslor och inre ledarskap

Nivå 2. Förkunskaper: någon av kurserna på steg 1.

I denna kurs går vi igenom sambandet mellan känslor och motorisk förmåga, och
vilken betydelse som beröring och rytmisk stimulering har för känslolivets utveckling.
Vidare tar vi upp hur utvecklingen av känslolivet är nödvändig för att utveckla våra
så kallade exekutiva funktioner, planering och omdöme, tidsuppfattning och
impulskontroll.

Vem vänder sig kursen till?
Detta är en fortsättningskurs som är ett nödvändigt komplement för var och en som
vill arbeta med rytmisk rörelseträning.

Utvecklingen av motoriken och känslolivet går hand i hand
Det limbiska systemet kallas också däggdjurshjärnan och styr alla beteenden som
däggdjuren utvecklade, som att ta hand om och föda upp ungarna, känslor,
moderskänslor, tillgivenhet, att lära av erfarenheten och att leka. Liksom motoriken
är det limbiska systemet mycket outvecklat hos det nyfödda barnet.

Normalt ska förmågan att känna lust och olust var utvecklad vid födelsen, men om
hjärnstammen av någon anledning inte fungerar som den ska, som hos för tidigt
födda barn, påverkas även funktionen av det limbiska systemet. Till exempel kan
barnets förmåga att känna hunger, smärta, lust och olust vara otillräckligt utvecklad.
Genom rytmisk stimulering och enkla rytmiska rörelser stimuleras hjärnstammen
och förmågan att känna signaler inifrån väcks till liv.

Förmågan att känna lust är också avgörande för den motoriska utvecklingen. Lusten
att ta sig fram och gripa tag i saker och att känna, lukta och smaka på dem utvecklar
motoriken och är på så sätt nödvändig för att integrera primitiva reflexer. Först när
barnet i 2 till 3-årsåldern har utvecklat motoriken tillräckligt kan det börja hävda sig
och börja protestera.

Barn som inte har lust att röra på sig utvecklar inte sin motorik och integrerar inte
sina reflexer och barn som inte kan eller orkar röra på sig, till exempel gravt cp-skadade
barn utvecklar inte sitt känsloliv.

Rytmisk rörelseträning utvecklar därför inte bara motoriken genom att integrera
primitiva reflexer och utveckla hållningsreflexerna. De rytmiska rörelserna stimulerar
även det limbiska systemet så att känslolivet utvecklas. Barn som fått otillräckligt
stimulans av det limbiska systemet, i synnerhet barn som aldrig haft någon
trots ålder, får därför känslomässiga reaktioner av den rytmiska rörelseträningen.

Känslomässiga reaktioner på rytmisk rörelseträning
• Barn kan få perioder av regression då de blir barnsligare, gärna vill sitta i
föräldrarnas knä eller liknande.
• Barn kan bli trotsiga och protestera och opponera sig mot allt och vägra göra övningarna
• Barn kan få mardrömmar, få svårt att somna. Barn vill gärna sova i föräldrarnas säng.
• Tics och tvångssymtom kan förvärras.
• Vuxna kan ibland få liknande reaktioner, t.ex. irritation, nedstämdhet, mardrömmar,
insomningsproblem, gråtattacker.

Känsloreaktioner genom upplösning av muskelspänningar
När vi blir rädda eller arga spänner vi våra muskler i benen, höfterna, ryggen och
axlarna, den s.k. flykt och försvarsreflexen. Även diafragma och bröstkorgens
andningsmuskulatur spänns. Vid långvarig psykisk stress och när vi försöker förtränga
känslor av vrede, sorg eller ångest utvecklar vi kroniska muskelspänningar, ett så kallat
muskelpansar. När den rytmiska rörelseträningen lossar på muskelpansaret
aktiveras de undanträngda känslorna och vi kan gå igenom perioder av irritation
och/eller nedstämdhet.

Den prefrontala barken samordnar tanke och känsla
Den del av pannloben som ligger längst fram i hjärnan , den prefrontala baken,
fungerar som en samordnare mellan våra inre behov och den yttre miljön och är
nära förbundet med det limbiska systemet.

Prefrontala barken har också kallats hjärnans verkställande direktör eftersom den
dirigerar och organiserar många av hjärnans processer. Den är speciellt viktig för
planering och omdöme, tidsuppfattning och impulskontroll och en bristfällig
utveckling av limbiska systemet leder också till problem med den prefrontala
barkens funktioner, till exempel:

• Problem med uppmärksamhet och impulskontroll
• Brist på förutseende och krav på omedelbar behovs tillfredställelse
• Problem att förstå social koder
• Problem med empati

En bristfällig utveckling av det limbiska systemet och den prefrontala barken leder
till svårigheter med vårt inre ledarskap. Inre ledarskap har definierats som:
”Att kunna vara motiverad för och hålla fast vid ett mål, kontrollera sina impulser,
följa regler, sammanbinda nuet med det förflutna och planera för framtiden.”

Rytmisk rörelseträning, känslor och inre ledarskap
I kursen får deltagarna lära sig hur man med rytmisk rörelseträning stimulerar det
limbiska systemet och utvecklar känslolivet och hur man kan arbeta med rörelser
för att släppa muskelspänningar och komma i kontakt med känslor.
Deltagarna får lära sig hur man bör hantera de känsloreaktioner som kan uppkomma
vid träningen. Kursen lägger stor vikt hur man med rytmiska rörelser och
reflexintegrering utvecklar sitt inre ledarskap, så kallade exekutiva funktioner,
och behandlar även hur man använder rytmisk rörelseträning vid psykotiska störningar.