Rytmisk rörelseträning och reflexintegrering, grundkurs.

Nivå 1. Några förkunskaper krävs inte.

I denna kurs får deltagarna lära sig grunderna för den rytmiska rörelseträningen och hur
man kan använda de rytmiska övningarna för att reglera muskeltonus, stimulera lillhjärnan
och hjärnbarken så att uppmärksamhet och impulskontroll förbättras. Kursen går igenom de
spädbarnsreflexer som är av betydelse vid ADHD och ADD, hur man testar dem och hur man med
rörelseövningar kan integrera dem.

Vem vänder sig kursen till?
Kursen vänder sig främst till lärare och annan personal i skolan men lämpar sig även för
föräldrar till barn med problem samt alla som är intresserade av barns motoriska utveckling.

Har småbarn ADHD?
Alltfler barn som börjar skolan har stora problem med motorik, inlärning, koncentration och
uppmärksamhet. Är problemen stora blir de föremål för utredning, stämplas med diagnoser
som ADHD eller ADD och behandlas med beroendeframkallande narkotiska medel som Ritalin
eller Concerta.

Normala småbarn, som får röra sig fritt och inte tvingas sitta i babysitters eller bilstolar har
likartat beteende som barn med ADHD. De förflyttar sig runt, klänger och klättrar och har
svårt att sitta stilla. De är lättdistraherade och tröttnar fort på vad de gör. De har svårt att
lyssna på direkt tilltal och att följa givna instruktioner och har svårt att organisera sina
aktiviteter.

Normala småbarn lyckas dessutom alldeles på egen hand övervinna sin uppmärksamhetsstörning
och överaktivitet. Man kan fråga sig: Hur bär de sig åt? Hur skiljer sig normala barn från barn
som utvecklar ADHD och vilka hemligheter besitter de som gör det möjligt för dem att övervinna
sina uppmärksamhetsproblem.

Rörelser är grunden för all utveckling och inlärning
Hos det nyfödda barnet är hjärnan ännu mycket outvecklad. Nervförbindelserna som kopplar
samman dess olika delar är ännu ofullständigt bildade. Sinnesintryck från balanssinnet,
rörelsesinnet och beröringssinnet är nödvändiga för att utveckla nervförbindelser och för
hjärnans utveckling och mognad.

Sådan stimulans får spädbarnet genom att bli berört, vaggat och buret men främst genom
att själv göra spädbarnsrörelser enligt sitt medfödda program. Spädbarnet är under sin
vakna tid intensivt sysselsatt med att utforska nya rörelsemönster som det upprepar tills
det ”sitter”, för att sedan gå över till nya rörelser. Allt som försvårar denna tidiga
rörelseutveckling lägger grunden inte bara till motoriska problem utan även till
beteenderubbningar, känslomässiga och mentala svårigheter under barnets uppväxt.

Orsaker till att alltfler barn får motoriska svårigheter och beteendeproblem
Ärftliga faktorer, sjukdomar eller skador under graviditet, förlossning eller spädbarnstid
har alltid varit viktiga orsaker till problem med den motoriska utvecklingen. Numera torde
miljöfaktorer som elektromagnetisk strålning, och miljögifter som kvicksilver eller andra
tungmetaller spela större roll.

Kvicksilver ansamlas i och skadar de delar av hjärnan som är centrala för motorik och
minne. Enligt en svensk undersökning gjord av läkare i Lund skadas samma områden
av mobilstrålning. En dansk studie på 13 159 sjuåringar har visat att de vilkas mammor
använde mobiltelefon under graviditeten löpte 54 % högre risk att drabbas av
beteendestörningar, 25 % högre risk att få känslomässiga problem och 35 % risk att bli
hyperaktiva. Om barnen själva använde mobiltelefon ökade risken för
beteendestörningar till 80%.

Att spädbarn inte får röra sig fritt på golvet utan istället får sitta i bilstolar, hoppa i
hoppgungor eller gå i gåstolar försvårar ytterligare rörelseutvecklingen och hämmar
hjärnans mognad.

Om barnet har brister i den tidiga rörelseutveckling och till exempel inte lärt sig att hålla
upp huvudet ordentligt, rulla runt, åla, krypa etc., kan barnet få problem med balans,
stabilitet och svårigheter att koordinera rörelser. Dessutom kan barnet få klassiska
symptom på ADHD som uppmärksamhetsstörning, dålig impulskontroll, överaktivitet
och dålig uthållighet.

Rytmisk rörelseträning rättar till problemen på rätt nivå
Rytmisk rörelseträning är en metod som arbetar med rörelseövningar motsvarande
spädbarnets nivå. Metoden har utvecklats av Kerstin Linde och bygger på de rörelser
som spädbarn spontant gör.

Träningen måste utföras i liggande, sittande eller på alla fyra för att ha effekt. De rytmiska
rörelserna stimulerar hjärnan så att nervförbindelserna utvecklas och hjärnan mognar.
De rytmiska övningarna ökar tonus i de muskler som sträcker på ryggen och håller huvudet
uppe. Tack vare dessa övningar lär sig barnet hitta i kroppen och koordinera sina rörelser.
Uppmärksamhet, uthållighet och impulskontroll förbättras.

De rytmiska rörelseövningarna hjälper också till att integrera de primitiva reflexerna som
normalt inte ska påverka motoriken efter ett års ålder. Aktiva reflexer kan försvåra den
motoriska utvecklingen så att barnet får problem med balans och stabilitet när det
sitter eller går.

Integreringen av de primitiva reflexerna bidrar även till att förbättra symtom som
hyperaktivitet och problem med uppmärksamhet och impulskontroll samt till att
inlärningsproblem, exempelvis läs- och skrivsvårigheter framgångsrikt kan
behandlas.

En annan effektiv metod att integrera reflexer har utvecklats av Svetlana Masgutova.
Den går ut på att integrera reflexen genom att förstärka reflexmönstret med ett lätt
isometriskt tryck.